| Glagolitic | |
|---|---|
Contoh tulisan Glagol dari teks-teks Kiev abad ke-10 dan Gospel Reims abad ke-14. | |
| Jenis tulisan | |
| Pencipta | Cyrillus dan Methodius |
Tempoh masa | 862 / 863 to the Middle Ages |
| Arah tulisan | Left-to-right |
| Bahasa-bahasa | Bahasa Slav Gereja Lama (jenis bulat), Bahasa Croatia (jenis bersegi) |
| Tulisan berkaitan | |
Sistem tulisan induk | hieroglif Mesir
|
| ISO 15924 | |
| ISO 15924 | Glag (), Glagolitic |
| Unikod | |
Alias Unikod | Glagolitic |
| |
Abjad Glagol (Ⰳⰾⰰⰳⱁⰾⰹⱌⰰ, glagolitsa dari ⰳⰾⰰⰳⱁⰾⱏ glagolŭ "tuturan, kata"[1]) abjad yang digunakan untuk menulis bahasa Slav Gereja Lama; ia diciptakan pada abad ke-9 oleh Cyrillus dan Methodius, adik-beradik rahib Thessaloniki atas perintah Maharaja Byzantium Maharaja Mikhael III untuk menyebarkan ajaran Kristian dalam kalangan masyarakat Slav kawasan Moravia Raya di Eropah Tengah.[2][3][4][5][6]
Jadual huruf
| Unicode | Bentuk bulat | Bentuk bersegi | Abjad Cyril | Bunyi IPA | Nama huruf | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| bahasa Slav Gereja Lama | bahasa Slav Gereja baru | |||||
| Ⰰ | А | /ɑ/ | Azъ | Az | ||
| Ⰱ | Б | /b/ | Buky | Buky | ||
| Ⰲ | В | /ʋ/ | Vědě | Vedi | ||
| Ⰳ | Г, Ґ | /ɡ/ | Glagoli | Glagoli | ||
| Ⰴ | Д | /d/ | Dobro | Dobro | ||
| Ⰵ | Є, Е, Э, Ё | /ɛ/ | Jestъ | Yest | ||
| Ⰶ | Ж | /ʒ/ | Živěte | Zhivete | ||
| Ⰷ | Ѕ | /d͡z/ | Dzělo | Dzelo | ||
| Ⰸ | З | /z/ | Zemlja | Zemlja | ||
| Ⰹ, Ⰺ | Ι, Ї | /i/, /j/ | Iže | Izhe | ||
| Ⰻ | И | /i/, /j/ | I/ižei | I/izhei | ||
| Ⰼ | Ꙉ, Ћ, Ђ | /d͡ʑ/ | Djervь, ǵervь | |||
| Ⰽ | К | /k/ | Kako | Kako | ||
| Ⰾ | Л, Љ | /l/, /ʎ/ | Ljudie | Ljudi | ||
| Ⰿ | М | /m/ | Myslite | Mislete | ||
| Ⱀ | Н, Њ | /n/, /ɲ/ | Našь | Nash | ||
| Ⱁ | О | /ɔ/ | Onъ | On | ||
| Ⱂ | П | /p/ | Pokoj | Pokoj | ||
| Ⱃ | Р | /r/ | Rьci | Rtsi | ||
| Ⱄ | С | /s/ | Slovo | Slovo | ||
| Ⱅ | Т | /t/ | Tvrьdo | Tverdo | ||
| Ⱆ | У | /u/ | Ukъ | Uk | ||
| Ⱇ | Ф | /f/ | Frьtъ | Fert | ||
| Ⱈ | Х | /x/ | Xěrъ | Kher | ||
| Ⱉ | Ѡ | /ɔ/ | Otъ | Oht, Omega | ||
| Ⱋ | Щ | /tʲ/, /ʃ͡t/ | Šta/Šča | Shta/Shcha | ||
| Ⱌ | Ц | /t͡s/ | Ci | Tsi | ||
| Ⱍ | Ч, Џ | /t͡ʃ/ | Črьvъ | Cherv | ||
| Ⱎ | Ш | /ʃ/ | Ša | Sha | ||
| Ⱏ | Ъ | /ɯ/ | Jerъ | Yer, Yor | ||
| ⰟⰊ | Ы | /ɨ/ | Jery | Yerɨ | ||
| Ⱐ | Ь | /ə/ | Jerь | Yer` | ||
| Ⱑ | Ѣ, Я | /æ/, /jɑ/ | Jatь | Yat, Ya | ||
| Ⱖ | Ё | /jo/ | ||||
| Ⱓ | Ю | /ju/ | Ju | Yu | ||
| Ⱔ | Ѧ | /ɛ̃/ | [Ensь] | [Small yus] | ||
| Ⱗ | Ѩ | /jɛ̃/ | [Jensь] | [Small iotated yus] | ||
| Ⱘ | Ѫ | /ɔ̃/ | [Onsь] | [Big yus] | ||
| Ⱙ | Ѭ | /jɔ̃/ | [Jonsь] | [Big iotated yus] | ||
| Ⱚ | Ѳ | /θ/ | [Thita] | Fita | ||
| Ⱛ | Ѵ | /ʏ/, /i/ | Ižica | Izhitsa | ||
Rujukan
- ^ "glagolitic". Dictionary.com Unabridged. Random House.
- ^ Alan Timberlake, A Reference Grammar of Russian, Cambridge University Press, 2004, p. 14
- ^ Florin Curta & Paul Stephenson, Southeastern Europe in the Middle Ages, 500–1250, Cambridge University Press, 2006, p. 125
- ^ Simon Franklin, Writing, Society and Culture in Early Rus, c. 950–1300, Cambridge University Press, 2002, p. 93: "East Christian Slays used two alphabets, Glagolitic and Cyrillic.
- ^ Henri-Jean Martin, The History and Power of Writing, University of Chicago Press, 1995, p. 40
- ^ Jean W. Sedlar,East Central Europe in the Middle Ages, 1000-1500, University of Washington Press, 1994, p. 144








