Glagolitic | |
---|---|
![]() Contoh tulisan Glagol dari teks-teks Kiev abad ke-10 dan Gospel Reims abad ke-14. | |
Jenis tulisan | |
Pencipta | Cyrillus dan Methodius |
Tempoh masa | 862 / 863 to the Middle Ages |
Arah tulisan | Left-to-right ![]() |
Bahasa-bahasa | Bahasa Slav Gereja Lama (jenis bulat), Bahasa Croatia (jenis bersegi) |
Tulisan berkaitan | |
Sistem tulisan induk | hieroglif Mesir
|
ISO 15924 | |
ISO 15924 | Glag (), Templat:ISO 15924 name |
Unikod | |
Alias Unikod | Glagolitic |
| |
Abjad Glagol (Ⰳⰾⰰⰳⱁⰾⰹⱌⰰ, glagolitsa dari ⰳⰾⰰⰳⱁⰾⱏ glagolŭ "tuturan, kata"[1]) abjad yang digunakan untuk menulis bahasa Slav Gereja Lama; ia diciptakan pada abad ke-9 oleh Cyrillus dan Methodius, adik-beradik rahib Thessaloniki atas perintah Maharaja Byzantium Maharaja Mikhael III untuk menyebarkan ajaran Kristian dalam kalangan masyarakat Slav kawasan Moravia Raya di Eropah Tengah.[2][3][4][5][6]
Jadual huruf
Unicode | Bentuk bulat | Bentuk bersegi | Abjad Cyril | Bunyi IPA | Nama huruf | |
---|---|---|---|---|---|---|
bahasa Slav Gereja Lama | bahasa Slav Gereja baru | |||||
Ⰰ | ![]() |
![]() |
А | /ɑ/ | Azъ | Az |
Ⰱ | ![]() |
![]() |
Б | /b/ | Buky | Buky |
Ⰲ | ![]() |
![]() |
В | /ʋ/ | Vědě | Vedi |
Ⰳ | ![]() |
![]() |
Г, Ґ | /ɡ/ | Glagoli | Glagoli |
Ⰴ | ![]() |
![]() |
Д | /d/ | Dobro | Dobro |
Ⰵ | ![]() |
![]() |
Є, Е, Э, Ё | /ɛ/ | Jestъ | Yest |
Ⰶ | ![]() |
![]() |
Ж | /ʒ/ | Živěte | Zhivete |
Ⰷ | ![]() |
![]() |
Ѕ | /d͡z/ | Dzělo | Dzelo |
Ⰸ | ![]() |
![]() |
З | /z/ | Zemlja | Zemlja |
Ⰹ, Ⰺ | ![]() ![]() |
![]() |
Ι, Ї | /i/, /j/ | Iže | Izhe |
Ⰻ | ![]() |
![]() |
И | /i/, /j/ | I/ižei | I/izhei |
Ⰼ | ![]() |
![]() |
Ꙉ, Ћ, Ђ | /d͡ʑ/ | Djervь, ǵervь | |
Ⰽ | ![]() |
![]() |
К | /k/ | Kako | Kako |
Ⰾ | ![]() |
![]() |
Л, Љ | /l/, /ʎ/ | Ljudie | Ljudi |
Ⰿ | ![]() |
![]() |
М | /m/ | Myslite | Mislete |
Ⱀ | ![]() |
![]() |
Н, Њ | /n/, /ɲ/ | Našь | Nash |
Ⱁ | ![]() |
![]() |
О | /ɔ/ | Onъ | On |
Ⱂ | ![]() |
![]() |
П | /p/ | Pokoj | Pokoj |
Ⱃ | ![]() |
![]() |
Р | /r/ | Rьci | Rtsi |
Ⱄ | ![]() |
![]() |
С | /s/ | Slovo | Slovo |
Ⱅ | ![]() |
![]() |
Т | /t/ | Tvrьdo | Tverdo |
Ⱆ | ![]() |
![]() |
У | /u/ | Ukъ | Uk |
Ⱇ | ![]() |
![]() |
Ф | /f/ | Frьtъ | Fert |
Ⱈ | ![]() |
![]() |
Х | /x/ | Xěrъ | Kher |
Ⱉ | ![]() |
![]() |
Ѡ | /ɔ/ | Otъ | Oht, Omega |
Ⱋ | ![]() |
![]() |
Щ | /tʲ/, /ʃ͡t/ | Šta/Šča | Shta/Shcha |
Ⱌ | ![]() |
![]() |
Ц | /t͡s/ | Ci | Tsi |
Ⱍ | ![]() |
![]() |
Ч, Џ | /t͡ʃ/ | Črьvъ | Cherv |
Ⱎ | ![]() |
![]() |
Ш | /ʃ/ | Ša | Sha |
Ⱏ | ![]() ![]() |
![]() |
Ъ | /ɯ/ | Jerъ | Yer, Yor |
ⰟⰊ | ![]() |
Ы | /ɨ/ | Jery | Yerɨ | |
Ⱐ | ![]() ![]() |
![]() |
Ь | /ə/ | Jerь | Yer` |
Ⱑ | ![]() |
![]() |
Ѣ, Я | /æ/, /jɑ/ | Jatь | Yat, Ya |
Ⱖ | ![]() |
Ё | /jo/ | |||
Ⱓ | ![]() |
Ю | /ju/ | Ju | Yu | |
Ⱔ | ![]() |
Ѧ | /ɛ̃/ | [Ensь] | [Small yus] | |
Ⱗ | ![]() |
Ѩ | /jɛ̃/ | [Jensь] | [Small iotated yus] | |
Ⱘ | ![]() |
Ѫ | /ɔ̃/ | [Onsь] | [Big yus] | |
Ⱙ | ![]() |
Ѭ | /jɔ̃/ | [Jonsь] | [Big iotated yus] | |
Ⱚ | ![]() |
Ѳ | /θ/ | [Thita] | Fita | |
Ⱛ | ![]() |
Ѵ | /ʏ/, /i/ | Ižica | Izhitsa |
Rujukan
- ^ "glagolitic". Dictionary.com Unabridged. Random House.
- ^ Alan Timberlake, A Reference Grammar of Russian, Cambridge University Press, 2004, p. 14
- ^ Florin Curta & Paul Stephenson, Southeastern Europe in the Middle Ages, 500–1250, Cambridge University Press, 2006, p. 125
- ^ Simon Franklin, Writing, Society and Culture in Early Rus, c. 950–1300, Cambridge University Press, 2002, p. 93: "East Christian Slays used two alphabets, Glagolitic and Cyrillic.
- ^ Henri-Jean Martin, The History and Power of Writing, University of Chicago Press, 1995, p. 40
- ^ Jean W. Sedlar,East Central Europe in the Middle Ages, 1000-1500, University of Washington Press, 1994, p. 144